söndag 15 juli 2018

Vad är en obligation? [En nybörjarguide till obligationer]

Obligationer är ett urgammalt sätt att placera pengar. I många länder finansieras järnvägsbyggen och dammbyggen med obligationer. På senare tid är det framförallt bostäder som finansierats på detta sätt.

Stora placerare som AP-fonderna, försäkringsbolag och banker var till 1984 skyldiga att placera en stor del av sina pengar i obligationer. På det viset garanterades staten och bostadsinstituten en billig upplåning till bostäder.

Den svenska obligationsmarknaden har varit ganska sovande jämfört med hur det varit i andra länder. Det har i princip bara varit stora institut som försäkringsbolag, banker och pensionsfonder som köpt obligationer.

Valörerna har varit för stora för vanligt folk och intresset litet. Den enda typ av obligationer som vanligt folk placerat i har varit premieobligationer.

Vad är en obligation?

I en obligation möts långivare och låntagare direkt, utan den mellanhand som en bank utgör. Det betyder att räntan blir bättre eftersom banken inte behöver någon marginal.

En obligation är ett långfristigt lån. Om en privatperson köper en privatobligation i ett bostadsinstitut lånar han/hon ut en summa till institutet på några års sikt. Räntan som bostadsinstitutet betalar för detta är fast.

Så här definierar Avanza obligationer:

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det stadsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Källa: Avanza.se


Och så här skriver Swedbank:

En obligation är ett räntebärande skuldebrev. När du köper en obligation lånar du ut pengar till den som ger ut obligationen. I Sverige är det staten, bolåneinstitut, banker, kommuner och några större företag som lånar pengar genom att ge ut obligationer. Som privatperson kan du köpa privat- eller premieobligationer

Källa: Swedbank (pdf)

Statens obligationer

Statens obligationer anses normalt säkrast, dvs har lägst risk. De ger följaktligen också lägst ränta.

Risken är, som nämnts tidigare, större i en obligation än i banksparande. Men hur stor risken är beror på var obligationen är köpt, till vem man lånat ut pengar. Den högre risken i obligationer jämfört med banksparande avspeglas i den högre räntan.

Men olika obligationer har olika hög risk beroende på vilket företag som emitterat (gett ut) dem. Det finns många olika sorters obligationer. Privatobligationer med årlig ränta, nollkupongare och premieobligationer är de vanligaste alternativen för småsparare.

Just för närvarande (2018) är ränteläget i Sverige så lågt att Riksgälden beslutat att pausa det statliga obligationssparande:

​Som en följd av det låga ränteläget har Riksgäldens styrelse beslutat att tillsvidare inte ge ut premieobligationer. Beslutet väntas gälla under några år, fram till dess att sparformen är lönsam igen.

Källa: Riksgalden.se

Vilken obligation ska man välja?

Det finns ett antal olika faktorer som underlättar valet mellan obligationer.

Guldkantade brukar de obligationer som ges ut av staten kallas, eftersom de normalt anses vara säkrast. Det finns idag bara ett sätt att köpa statliga obligationer i mindre valörer för privatpersoner. Det är Riksgäldskontorets riksgäldskonto.

Men det finns en hel del andra obligationer att välja på. De vanligaste är bostadsinstituten, men även kommun- eller företagsobligationer kan köpas av privatpersoner. Den högsta räntan har enstaka företags obligationer.

Men tänk på att den högre räntan avspeglar den högre risken! Eftersom regeringen under hösten 1992 garanterat inlåning både i banker och bostadsinstitut är risken i stort sett lika för dessa. De enda obligationer som ej omfattas av garantin är enskilda företags.

Läs också:

Originalinlägg här: Vad är en obligation? [En nybörjarguide till obligationer]

tisdag 3 juli 2018

Vad händer om jag inte kan betala mitt smslån?

Ett smslån kan vara ett snabbt sätt att lösa en tillfällig ekonomisk knipa. Men vad händer om du inte klarar av att betala amortera skulden inom den avtalade lånetiden?

Det hörs på namnet att snabblån ska återbetalas inom en kort tidsperiod. Ett klassiskt snabblån ligger på summor om 1000 kr - 10 000 kr och amorteras vanligen på 30-90 dagar.

Vanligast är en återbetalningstid på 60 dagar. Detta innebär att du har cirka två månader på dig att lösa din skuld och återbetala den effektiva räntan.

En vanlig "varning" vad gäller snabblån är därför att absolut inte låna pengar om du inte har en tydlig plan för återbetalningen.

Skjuta upp betalningen?

En del kreditbolag erbjuder möjlighet att skjuta upp betalningen. Mot en avgift. Detta låter kanske bra, men en sådan tjänst är ofta väldigt dyr och öka den totala lånekostnaden

Visst, det är förstås bättre att skjuta upp betalningen än att hamna hos Inkasso eller Kronofogden. Men det är viktigt att förstå att detta inte är en "metod" som kreditbolagen använder för att de vill vara snälla.

Utan tvärtom är det en dyr åtgärd som du bara ska använda när det inte finns några andra utvägar.

Påminnelse och inkassokrav

Om du inte betalar dina amorteringar enligt låneavtalet kommer du först att få en betalningspåminnelse. Ofta inkluderar denna faktura även en påminnelseavgift och eventuell dröjsmålsränta. Hur mycket dessa avgifter ligger på varierar mellan olika banker. Den lagstadgade påminnelseavgiften ligger för närvarande på maximalt 60 kr per faktura.

4 § Gäldenärens ersättningsskyldighet enligt 2 och 3 §§ gäller endast kostnader som har varit skäligen påkallade för att ta till vara borgenärens rätt.

Ersättning ska betalas, om det inte finns särskilda skäl till annat, med högst

1. sextio kronor för skriftlig betalningspåminnelse som avses i 2 §,
2. etthundraåttio kronor för krav som avses i 3 § 1,
3. etthundrasjuttio kronor för upprättande av amorteringsplan som avses i 3 § 2. Lag (2013:56).

Källa: https://lagen.nu/1981:739#P4S1

Inkassokrav och Kronofogden

Om du inte kan betala påminnelse går ditt ärende vidare till Inkasso - alternativt skickar kreditbolaget ett eget inkassokrav. I vanliga fall får du ytterligare en faktura, från Inkassobolaget, som uppmanar dig att betala din skuld, samt de pålagda inkassoavgifterna.

Betalar du inte Inkassokravet går ärendet vidare till Kronofogden. Dessa upplyser dig först om skuldens storlekens och art. Vill du inte få en betalningsanmärkning är det extremt viktigt att du direkt betalar skulden.

Utmätning av skulder

Betalar du fortfarande inte, kommer Kronofogden att göra ett "utslag", vilket är detsamma som att de uträttar en dom. Men denna som grund kan Kronofogden besluta om att exempelvis utmäta din egendom eller lön. Utmätning av egendom kan innebära att Kronofogden beslagtar och säljer din TV, din soffa, din dator, din bil. Allt som du äger och som har ett värde kan bli föremål för utmätning.

Läs också:

Ursprungligen publicerad här: Vad händer om jag inte kan betala mitt smslån?

Grazing Lady: Inköp Betsson

Höjde också innehavet i Betsson med 2000 st aktier, tror på en fin utveckling framöver Grazing Lady: Inköp Betsson : Efter att ha sålt av ...