Obligationer är ett urgammalt sätt att placera pengar. I många länder finansieras järnvägsbyggen och dammbyggen med obligationer. På senare tid är det framförallt bostäder som finansierats på detta sätt.
Stora placerare som AP-fonderna, försäkringsbolag och banker var till 1984 skyldiga att placera en stor del av sina pengar i obligationer. På det viset garanterades staten och bostadsinstituten en billig upplåning till bostäder.
Den svenska obligationsmarknaden har varit ganska sovande jämfört med hur det varit i andra länder. Det har i princip bara varit stora institut som försäkringsbolag, banker och pensionsfonder som köpt obligationer.
Valörerna har varit för stora för vanligt folk och intresset litet. Den enda typ av obligationer som vanligt folk placerat i har varit premieobligationer.
Vad är en obligation?
I en obligation möts långivare och låntagare direkt, utan den mellanhand som en bank utgör. Det betyder att räntan blir bättre eftersom banken inte behöver någon marginal.
En obligation är ett långfristigt lån. Om en privatperson köper en privatobligation i ett bostadsinstitut lånar han/hon ut en summa till institutet på några års sikt. Räntan som bostadsinstitutet betalar för detta är fast.
Så här definierar Avanza obligationer:
En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det stadsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.
Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.
Källa: Avanza.se
Och så här skriver Swedbank:
En obligation är ett räntebärande skuldebrev. När du köper en obligation lånar du ut pengar till den som ger ut obligationen. I Sverige är det staten, bolåneinstitut, banker, kommuner och några större företag som lånar pengar genom att ge ut obligationer. Som privatperson kan du köpa privat- eller premieobligationer
Källa: Swedbank (pdf)
Statens obligationer
Statens obligationer anses normalt säkrast, dvs har lägst risk. De ger följaktligen också lägst ränta.
Risken är, som nämnts tidigare, större i en obligation än i banksparande. Men hur stor risken är beror på var obligationen är köpt, till vem man lånat ut pengar. Den högre risken i obligationer jämfört med banksparande avspeglas i den högre räntan.
Men olika obligationer har olika hög risk beroende på vilket företag som emitterat (gett ut) dem. Det finns många olika sorters obligationer. Privatobligationer med årlig ränta, nollkupongare och premieobligationer är de vanligaste alternativen för småsparare.
Just för närvarande (2018) är ränteläget i Sverige så lågt att Riksgälden beslutat att pausa det statliga obligationssparande:
Som en följd av det låga ränteläget har Riksgäldens styrelse beslutat att tillsvidare inte ge ut premieobligationer. Beslutet väntas gälla under några år, fram till dess att sparformen är lönsam igen.
Vilken obligation ska man välja?
Det finns ett antal olika faktorer som underlättar valet mellan obligationer.
Guldkantade brukar de obligationer som ges ut av staten kallas, eftersom de normalt anses vara säkrast. Det finns idag bara ett sätt att köpa statliga obligationer i mindre valörer för privatpersoner. Det är Riksgäldskontorets riksgäldskonto.
Men det finns en hel del andra obligationer att välja på. De vanligaste är bostadsinstituten, men även kommun- eller företagsobligationer kan köpas av privatpersoner. Den högsta räntan har enstaka företags obligationer.
Men tänk på att den högre räntan avspeglar den högre risken! Eftersom regeringen under hösten 1992 garanterat inlåning både i banker och bostadsinstitut är risken i stort sett lika för dessa. De enda obligationer som ej omfattas av garantin är enskilda företags.
Läs också:
- Allt om privatekonomi | Finapengar.se
- Om att spara pengar | Läs mer här
Originalinlägg här: Vad är en obligation? [En nybörjarguide till obligationer]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar